Hoppa till innehåll
Home » Blogg » Nakayama Grand Jump

Nakayama Grand Jump

Nakayama Grand Jump

Nakayama Grand Jump är en av de mest prestigefyllda terrängrittstävlingarna i Japan. Tävlingen har genomgått flera namnändringar under året innan det slutligen börjare kallas Nakayama Grand Jump 1999.

Loppet är ett förstklassigt race som hålls varje år i mitten av april och är öppet för alla fullblodshästar som är åtminstone fyra år eller mer. Under racets början så var det endast japaner som kunde delta, men idag är det även möjligt för internationella hästar att delta i loppet.

Nakayama Grand Jumps historia

Loppet grundades av Nakayama Racing Club år 1934 och kallades då för Daishogai Tokubetsu. Loppet ändrade senare namn till Nakayama Daishogai spring race år 1948 innan det slutligen genomgick sin sista namnändring 1999 och blev känt som Nakayama Grand Jump. Den senaste namnändringen var för att särskilja det från ett Daishogai Autumn Run som körs under andra omständigheter.

Till en början så var det bara japanska hästar som kunde delta i Nakayama Grand Jump, men organiserarna valde senare att även tillåta internationella hästar att delta i hopp om att racet skulle växa i popularitet. Sedan 1999 så är det endast fem internationella hästar som har vunnit racet, inklusive storvinnaren Karasi från Australien som plockat hem tre vinster.

Nakayama Grand Jump är kanske mest känt för dess unika bana som är ett av de mest svåra terrängbanorna i världen. Det är också ett av de mest lukrativa med en vinstpott på nästan 2 miljoner dollar.

Nakayama Racecourse

Loppet går på Nakayama Racecourse som ligger i Funabashi i Tokyo. Banan är nära hundra år gammalt och en konkurrent till Tokyo Racecourse när det gäller tillgänglighet till Japans huvudstad. Banan har plats åt 165 000 gäster och erbjuder en bana som består av både gräs, lera och hinderhoppning.

Just hoppbanan har en gräsyta och kan konfigureras på flera olika sätt vilket ger Nakayama Grand Jump en chans att stå ut mot Nakayama Daishogai. Grand Jump-loppet består av 12 olika hinder som inkluderar ett vattenhinder som är strax under 1 meter högt och 3,6 meter långt samt en 1,5 meter hög häck. Dock är dagens bana inte ens hälften så farligt eller svårt som det var för flera år sedan då man använde sig av flera 1,5 meter höga hinder av tegelstenar.