Kallblodstravaren är den nordiska travhästen med kraftig kroppsbyggnad, lugnt temperament och rötter i de gamla nordiska brukshästarna. Medan de allra flesta travhästar i Sverige är varmblod har kallblodet sina helt egna lopp, sina egna legender och en historia som går tillbaka till hästar som en gång drog plog och timmer i Norge och Sverige. I den här guiden går vi igenom vad en kallblodstravare är, var rasen kommer ifrån, hur den skiljer sig från varmblodstravaren och hur den tävlar i dag.
Vad är en kallblodstravare?
En kallblodstravare är en travhäst av en tyngre, mer robust hästras än den vanligare varmblodstravaren. Orden ”kallblod” och ”varmblod” har inget med hästens kroppstemperatur att göra, utan beskriver typ och temperament: kallblodiga hästar är i regel lugnare, kraftigare byggda och härstammar från nordiska bruks- och arbetshästar, medan varmblod är spädare och mer uttalat avlade för fart.
Kallblodstravaren är en nordisk ras som delas mellan Sverige och Norge. Den är avlad enbart för travsport – alltså för att springa i trav framför en sulky (tävlingsvagn) – och har genom åren utvecklat en förvånansvärd snabbhet för att vara en så pass tung häst. I Sverige kallas den svensk kallblodstravare och i Norge norsk kaldblodstraver, men i praktiken rör det sig om en gemensam ras.
Snabbfakta
| Rastyp | Kallblodig travhäst (avlad för travsport) |
|---|---|
| Ursprung | Norge och Sverige – nordsvensk brukshäst och dölehäst |
| Egen stambok i Sverige | Sedan 1964 |
| Mankhöjd | Ca 146–159 cm (ideal omkring 153 cm) |
| Vanligaste färg | Brun, därefter fux och svart |
| Antal | Ca 10 000 i Sverige och ca 12 000 i Norge |
| Status | Klassas som hotad/sårbar ras |
| Avelsorganisationer | Svensk Travsport (ST) och Det Norske Travselskap (DNT) |
Ursprung och historia
Kallblodstravaren härstammar från de lättare typerna av de gamla nordiska brukshästarna. I Sverige är ursprunget den nordsvenska brukshästen (nordsvensk häst), och i Norge dölehästen (dølehest). Ur dessa arbetshästar avlades under 1800-talet fram lättare individer med goda travegenskaper.
I Sverige delades stamboken 1964. Den tyngre arbetshästen behöll namnet nordsvensk häst, medan den lättare travlinjen fick ett eget namn – kallblodstravaren. Norge fick en egen stambok för sina kallblodstravare redan på 1930-talet, och sedan dess har aveln i de två länderna knutits allt närmare varandra.
Vägen till tävlingsbanan var inte spikrak. Under en period, från 1943 till 1959, var travlinjens hästar portade från tävling eftersom de ansågs likna den amerikanska standardbredaren (varmblodstravaren) för mycket. För att hålla isär raserna och förhindra fusk infördes blodtypning av kallblodstravare 1969 – en metod för att kontrollera att en häst verkligen har de föräldrar som anges och inte är inkorsad med snabbare varmblod.
I dag sköts aveln i tätt samarbete mellan Sverige och Norge. Tack vare ett samarbetsavtal mellan Svensk Travsport och norska Det Norske Travselskap (DNT) är avelsgodkända hingstar i det ena landet även godkända i det andra, och hingstarna avelsvärderas varje höst i båda länderna.
Utseende och egenskaper
Kallblodstravaren är kraftigare och tyngre byggd än varmblodstravaren, med grövre benstomme och ofta rikligare man och svans. Trots sin robusta byggnad är den en uthållig och förvånansvärt snabb travare.
- Mankhöjd: I Sverige ligger mankhöjden normalt mellan 146 och 159 cm, med ett ideal kring 153 cm. I Norge är minimimåttet 148 cm och hingstar ligger i snitt runt 154 cm.
- Färg: Brun är den vanligaste färgen i alla sina varianter, följt av fux (rödbrun) och svart. Andra färger förekommer mer sällan.
- Temperament: Rasen är känd för ett jämnt och arbetsvilligt lynne, ett arv från brukshästarna. Lynnet är en uttalad del av avelsmålet vid sidan av tävlingsprestation, härstamning och hållbarhet.
En annan utmärkande egenskap är hållbarheten. Kallblodstravare får tävla till och med det år de fyller 15, vilket är ovanligt länge, och många av rasens stjärnor har haft långa karriärer.
Kallblodstravare och varmblodstravare – vad är skillnaden?
De flesta som följer svensk trav är vana vid varmblodstravaren, som står för majoriteten av alla lopp. Kallblodstravaren är en helt egen ras med egna lopp. Den stora skillnaden är att varmblodet är snabbare och spädare, medan kallblodet är kraftigare, lugnare och har sitt ursprung i de nordiska brukshästarna. Nedan ser du de viktigaste skillnaderna.
Jämförelse
| Egenskap | Kallblodstravare | Varmblodstravare |
|---|---|---|
| Ursprung | Nordsvensk brukshäst och dölehäst | Bland annat amerikansk standardbred |
| Kroppsbyggnad | Kraftig och robust, grov benstomme | Spädare och mer atletisk |
| Mankhöjd | Ca 146–159 cm | Varierar, ofta något resligare |
| Snabbhet | Långsammare, rekord strax under 1.18 | Betydligt snabbare km-tider |
| Andel av loppen i Sverige | Egna lopp, mindre andel | Majoriteten av alla lopp |
| Tävlar i | Egna kallblodslopp (även inom V65/V75) | De flesta V-spel och vanliga lopp |
| Status | Klassas som hotad ras | Stor, livskraftig population |
Avel och rasvård
Kallblodstravaren är en relativt liten ras. I Sverige finns ungefär 10 000 kallblodstravare och i Norge omkring 12 000, varav cirka 3 000 är aktiva tävlingshästar. Totalt föds runt 1 200 föl per år i de två länderna tillsammans.
Rasen klassas som hotad respektive sårbar, bland annat av den nordiska genbanken NordGen. En utmaning är att aveln är genetiskt smal – ett fåtal hingstar dominerar stamtavlorna – vilket gör att inavelsgraden följs noga och redovisas årligen. Avelsarbetet drivs gemensamt av Svensk Travsport och Det Norske Travselskap med målet att bevara en frisk, hållbar och konkurrenskraftig häst. Vill du läsa mer om hur travavel och tävling hänger ihop kan du börja med vår nybörjarguide till trav.
Kallblodstravare på travbanan
Kallblodstravare tävlar i egna lopp, skilda från varmbloden. I Sverige körs kallblodslopp även inom de stora spelformerna, som V75 och V65, men alltid i separata kallblodsavdelningar så att hästarna möter likar.
Prestationerna mäts på samma sätt som för andra travhästar – framför allt i kilometertid, segerprocent och intjänade pengar. Kilometertiderna är naturligt långsammare än varmblodets, men utvecklingen har gått snabbt under de senaste decennierna.
Bland de största svenska loppen finns Svenskt Kallblodskriterium, ett lopp över 2 140 meter med autostart och ett förstapris på 500 000 kronor. Bland de senaste årens vinnare märks Gör Som Jag Vill (2024), Grude Nils (2025) och Björli Bas (2026). Vid storhelgen Sundsvall Open Trot på Bergsåker avgörs dessutom Svenskt Mästerskap för kallblod, och i den återkommande Unionskampen möts de svenska och norska kallbloden i en landskamp.
Kända kallblodstravare
Ingen häst har betytt mer för kallblodstravet än Järvsöfaks. Han föddes den 23 juni 1994, tränades, ägdes och kördes av Jan-Olov Persson och blev en folkkär idrottsstjärna. Av 234 starter vann han 201, en segerprocent på närmare 88 procent, och tjänade in 21 288 570 kronor. Den 12 juli 2005 satte han kilometertiden 1.17,9 på Gävletravet och blev därmed den första kallblodstravaren under 1.18 – ett rekord som stod sig i omkring två decennier. Han utsågs till Årets häst 2003, 2004 och 2005 och till Årets kallblod tolv år i rad. Järvsöfaks avled 2020, 26 år gammal.
Ett annat känt namn är Lome Elden (född 1995), som sprang in omkring 2,5 miljoner kronor och vann 21 lopp, men som framför allt gjort avtryck som framgångsrik avelshingst. Bakom alla toppnamn står skickliga kuskar och tränare som förvaltar rasens långa traditioner.
Friskrivning
Den här artikeln är en faktaguide om hästrasen kallblodstravare och är inte spelrådgivning. Spel om pengar kan leda till beroende. Du måste vara minst 18 år för att spela. Behöver du stöd kan du vända dig till Stödlinjen eller stänga av dig från spel via Spelpaus.se. Information om licensierat spel finns hos Spelinspektionen.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Vad betyder kallblod hos en häst?
Kallblod syftar inte på hästens kroppstemperatur utan på typ och temperament. Kallblodiga hästar är kraftigt byggda, lugna och härstammar från nordiska bruks- och arbetshästar, till skillnad från de spädare och snabbare varmbloden.
Var kommer kallblodstravaren ifrån?
Rasen härstammar från de lättare typerna av den nordsvenska brukshästen i Sverige och dölehästen i Norge. I Sverige fick travlinjen ett eget namn i samband med att stamboken delades 1964.
Hur snabb är en kallblodstravare?
En kallblodstravare är långsammare än en varmblodstravare men ändå mycket snabb för sin tyngd. Järvsöfaks blev 2005 den första kallblodstravaren som sprang en kilometer på under 1.18 (1.17,9).
Tävlar kallblodstravare på V75?
Ja, kallblodslopp förekommer även inom spelformer som V75 och V65, men alltid i separata kallblodsavdelningar där hästarna möter andra kallblod och inte varmblod.
Är kallblodstravaren en hotad ras?
Ja, rasen klassas som hotad eller sårbar. Populationen är förhållandevis liten och genetiskt smal, och aveln sköts gemensamt av Svensk Travsport och norska DNT för att bevara en frisk och hållbar häst.
