En startlista eller ett resultat i trav kan se ut som en mattebok för den som är ny. Tider som 1.13,0a, distanser som 2 140 meter, tillägg på 20 meter och procentsatser för återbetalning dyker upp överallt.
Bakom siffrorna finns dock bara ett par enkla räknesätt. Här går vi igenom dem steg för steg, med räkneexempel du kan följa med papper och penna.
Kilometertid – travets viktigaste mått
Kilometertid är den genomsnittliga tid det tar för en häst att trava 1 000 meter i ett lopp. Den används i stället för loppets totala tid, eftersom loppen körs över olika långa distanser.
Med kilometertid kan man jämföra en häst som sprungit 1 640 meter med en som sprungit 2 640 meter. Måttet säger alltså hur fort hästen har travat, inte hur långt.
Så skrivs tiderna
Tider i trav skrivs i minuter, sekunder och tiondelar:
- 1.13,0 betyder 1 minut och 13,0 sekunder per kilometer.
- 1.15,4 betyder 1 minut och 15,4 sekunder per kilometer.
- Ett a efter tiden, till exempel 1.12,5a, visar att tiden är gjord i ett lopp med autostart.
Bokstaven behövs eftersom startmetoden påverkar tiden. Vid autostart får hästarna fart bakom en startbil innan loppet börjar, och tiderna blir därför ofta något snabbare. Läs mer om skillnaderna i vår guide till autostart och voltstart.
Formeln
För att räkna ut kilometertiden behöver du hästens totala tid och loppets distans:
Kilometertid = total tid ÷ distans i kilometer
Det går också att räkna åt andra hållet:
Total tid = kilometertid × distans i kilometer
Det är lättast att räkna om tiderna till sekunder först. 1.13,0 blir då 73,0 sekunder, eftersom 1 minut är 60 sekunder och 60 + 13 = 73.
Räkneexempel
Exempel 1: Från kilometertid till total tid
En häst travar 2 140 meter på kilometertiden 1.13,0.
- 2 140 meter är 2,14 kilometer.
- 73,0 sekunder × 2,14 = 156,2 sekunder.
- 156,2 sekunder är 2 minuter och 36,2 sekunder, alltså 2.36,2.
Exempel 2: Från total tid till kilometertid
En häst går i mål på 2.40,5 över 2 140 meter.
- 2.40,5 är 160,5 sekunder.
- 160,5 ÷ 2,14 = 75,0 sekunder.
- Kilometertiden blir 1.15,0.
Hur fort springer en travhäst?
Kilometertiden går att räkna om till kilometer i timmen, km/h. En timme har 3 600 sekunder, så formeln blir:
Hastighet (km/h) = 3 600 ÷ kilometertid i sekunder
| Kilometertid | Sekunder | Ungefärlig hastighet |
|---|---|---|
| 1.10,0 | 70,0 | 51,4 km/h |
| 1.13,0 | 73,0 | 49,3 km/h |
| 1.15,0 | 75,0 | 48,0 km/h |
| 1.18,0 | 78,0 | 46,2 km/h |
| 1.20,0 | 80,0 | 45,0 km/h |
Enligt danska Den Store Danske ligger kilometertiden i travlopp vanligtvis mellan cirka 1.13 och 1.20, det vill säga runt 45–50 km/h. Snabbare tider än så förekommer främst i de stora loppen och hos de bästa travhästarna.
En skillnad på en sekund i kilometertid kan verka liten. Över ett lopp på 2 140 meter blir den dock drygt 2 sekunder, vilket motsvarar flera hästlängder vid målgången.
Distanser och tillägg
De flesta svenska travbanor är 1 000 meter runt. Därför är de vanligaste distanserna ungefär hela varv plus en startsträcka:
| Distans | Typ av lopp |
|---|---|
| 1 640 meter | Kort distans |
| 2 140 meter | Medeldistans, den vanligaste |
| 2 640 meter | Lång distans |
| 3 140 meter | Extra lång distans |
Det finns undantag. Elitloppet på Solvalla körs till exempel över 1 609 meter, vilket motsvarar en engelsk mil.
Vad är tillägg?
Vid voltstart kan vissa hästar få tillägg. Det betyder att de startar längre bak och därmed springer en längre sträcka än resten av fältet, oftast 20 eller 40 meter extra. Det är ett sätt att jämna ut loppet när hästarna har olika meriter. Hur det regleras kan du läsa mer om i vår genomgång av travreglerna.
Tillägget gör att kilometertiden och placeringen inte alltid går hand i hand. Ett räkneexempel visar varför:
- Häst A springer 2 140 meter på kilometertiden 1.14,5: 74,5 × 2,14 = 159,4 sekunder, alltså 2.39,4.
- Häst B har 20 meters tillägg och springer 2 160 meter på kilometertiden 1.14,0: 74,0 × 2,16 = 159,8 sekunder, alltså 2.39,8.
Häst B har den snabbare kilometertiden, men häst A kommer först i mål eftersom den sprang kortare. Därför är det klokt att alltid titta på distansen när man jämför tider i en startlista.
Procent i poolspelet
De flesta av ATG:s hästspel är poolspel. Alla insatser i ett spel läggs i en gemensam pott, och en del av potten delas ut till dem som prickat rätt. Den andelen kallas återbetalning.
Enligt ATG är återbetalningen i V85 65 procent. Resterande 35 procent går bland annat till skatt och till att finansiera trav- och galoppsporten.
Räkneexempel: Om spelarna sammanlagt satsar 10 miljoner kronor i en omgång blir vinstpotten:
- 10 000 000 × 0,65 = 6 500 000 kronor
Det beloppet delas sedan upp mellan de olika vinstnivåerna. Hur mycket varje vinnare får beror på hur många som har prickat rätt. Jackpottar från tidigare omgångar kan också påverka summan.
Så räknas kostnaden för ett system
När man väljer flera hästar i ett lopp kallas det att gardera. Kostnaden för ett system räknas genom att antalet valda hästar i varje lopp multipliceras med varandra och sedan med radpriset.
Exempel i V85 (radpris 50 öre):
- Antal hästar per lopp: 3, 2, 1, 4, 1, 2, 1 och 5
- 3 × 2 × 1 × 4 × 1 × 2 × 1 × 5 = 240 rader
- 240 × 0,50 kr = 120 kronor
I V85 kan man välja att sänka insatsen till 30, 50 eller 70 procent av ordinarie kostnad. Vid vinst får man då motsvarande andel av utdelningen. Med 50 procent kostar samma system 60 kronor, men en eventuell vinst halveras också. Du hittar mer om de olika spelen i vår översikt över spelformer för trav.
Odds i spelformen Vinnare
I enklare spel som Vinnare visas utdelningen som odds. Enligt ATG:s vadhållningsbestämmelser räknas vinsten genom att oddset multipliceras med insatsen, och beloppet avrundas nedåt till närmaste hela krona.
Exempel: Odds 4,25 och en insats på 20 kronor ger 4,25 × 20 = 85 kronor, insatsen inräknad.
Vid poolspel är oddsen rörliga. De ändras ända fram till start, beroende på hur övriga spelare satsar.
Samma matte som i skolan
Allt i den här guiden bygger på räknesätt som finns i grundskolans matematik:
- Division och multiplikation för kilometertid och total tid
- Enhetsomvandling mellan minuter, sekunder, meter och kilometer
- Hastighet som sträcka genom tid
- Procent för återbetalning och sänkt insats
- Kombinatorik, det vill säga att räkna antal möjliga kombinationer, för systemens antal rader
Därför är sport ett vanligt sätt att göra matematik konkret. Både lärare i skolan och privatlärarna som erbjuder extra undervisning i matematik använder ofta exempel från idrott och vardag. Hastighet och procent blir lättare att förstå när siffrorna beskriver något verkligt, som en löpare, en cyklist eller en travhäst på upploppet.
För den som vill förstå travsporten bättre räcker det oftast att kunna två formler: kilometertid och procent. Med dem går det att läsa både en startlista och en resultatlista med betydligt större säkerhet. Statistik och resultat för svenska lopp publiceras av Svensk Travsport, som är sportens riksorganisation.
Kort sammanfattning
| Begrepp | Vad det betyder | Formel |
|---|---|---|
| Kilometertid | Genomsnittlig tid per 1 000 meter | Total tid ÷ distans (km) |
| Total tid | Tiden för hela loppet | Kilometertid × distans (km) |
| Hastighet | Fart i km/h | 3 600 ÷ kilometertid (s) |
| Tillägg | Extra meter vid voltstart | Distans + tillägg |
| Systemkostnad | Pris för ett garderat spel | Antal hästar per lopp multiplicerat × radpris |
| Återbetalning | Andel av insatserna som blir vinster | Omsättning × procentsats |
Vill du börja från grunden kan du fortsätta med vår nybörjarguide till trav.
Ansvarsfullt spelande
Den här artikeln förklarar hur siffrorna inom trav och poolspel fungerar. Den uppmuntrar inte till spel och ger inga spelråd.
Spel om pengar innebär alltid en risk att förlora pengar, och åldersgränsen för spel i Sverige är 18 år. Om du eller någon i din närhet påverkas negativt av spel kan du få stöd hos Stödlinjen. Du kan stänga av dig från licensierat spel via Spelpaus. Information om licensierade spelbolag finns hos Spelinspektionen.
