Ponnytrav och travskola – så börjar barn och unga med trav

Många av dagens kuskar tog sina första steg i travsporten långt innan de satt bakom en travhäst på en stor bana. De började i en travskola eller med en shetlandsponny i ponnytravet. Här går vi igenom hur barn och unga kan börja med trav, vilka åldersgränser som gäller, hur licensen fungerar och vad familjen behöver tänka på.

Vad är ponnytrav?

Ponnytrav är travsport för barn och unga, där man kör ponnyer i stället för fullstora travhästar. Principen är densamma som i svensk travsport i övrigt: ponnyn ska trava, alltså röra sig i gångarten trav, så snabbt som möjligt utan att galoppera.

Föraren sitter i en sulky, en lätt tvåhjulig vagn som ponnyn drar. Det finns också en ridande variant som kallas monté, där man rider på ponnyn i trav i stället för att köra.

Ponnytravet ligger under Svensk Travsport, som är travsportens riksorganisation i Sverige. Intresseorganisationen heter Svenska Ponnytravförbundet (SPTF).

Två kategorier: A och B

Ponnytravet är uppdelat i två kategorier efter ponnyns storlek. Mankhöjd betyder ponnyns höjd mätt vid manken, det vill säga den högsta punkten på ryggen strax bakom halsen.

Åldern räknas per kalenderår. Ett barn som fyller 8 år i december får alltså börja tävla redan från januari samma år.

För ponnyer födda 2019 eller senare gäller särskilda rasregler. I kategori A får bara renrasiga shetlandsponnyer tävla, och i kategori B bara renrasiga gotlandsruss.

Travskolan – första steget

För de flesta börjar resan i en travskola. Den första travskolan i Sverige startade 1992, och i dag finns drygt 30 travskolor runt om i landet, oftast kopplade till en travbana. Alla travskolor som listas på travskola.se är kvalitetssäkrade av Svensk Travsport.

Kurserna är uppbyggda i steg, ungefär som märken i simskolan:

• Knattekurser – för de minsta, ofta från fem års ålder. Fokus ligger på att lära känna ponnyn och hantera den tryggt.
• Grundkurs – kallas ibland järnkurs. Här lär man sig grunderna i skötsel, selning och körning.
• Fortsättningskurser – ofta med namn som koppar, brons, silver och guld. Varje nivå bygger på den föregående.
• Licenskurs – för den som vill börja tävla i ponnytrav.

Selning betyder att sätta på ponnyns sele, det vill säga den utrustning som kopplar ponnyn till sulkyn. Det är en av de första praktiska färdigheterna man lär sig.

Många travskolor har även kurser för vuxna, och en del erbjuder montékurser eller specialkurser om foder och träning.

Så får man licens för ponnytrav

Alla som tävlar i ponnytrav måste ha licens. Vägen dit ser i stora drag ut så här:

1. Gå en licenskurs på en travskola. Där tränar man körning på bana, lär sig hur ett lopp går till och läser på om reglerna i tävlingsreglementet.
2. Kör utbildningslopp, alltså övningslopp under kursen.
3. Skriv ett teoriprov och få godkänt.
4. Välj egna tävlingsfärger och registrera dem hos Svensk Travsport. Tävlingsfärgerna är den personliga dräkten som gör att föraren syns och känns igen i loppet.
5. Ansök om licens, som sedan registreras i tävlingsregistret.

Enligt Svensk Travsport är licensavgiften för ponnytrav 0 kronor under 2026 för personer under 26 år. Ordinarie avgift är 125 kronor. 

Den som redan har licens för stora travet, alltså varmblod eller kallblod, behöver ändå ansöka om ponnylicens separat.

Ponnyns papper och kvallopp

Det är inte bara föraren som behöver vara godkänd. Ponnyn ska:

• vara mellan 3 och 18 år gammal
• ha känd härstamning i tre led, alltså kända föräldrar, far- och morföräldrar och gammelföräldrar
• ha ett hästpass
• vara tävlingsregistrerad hos Svensk Travsport

Unga ponnyer mäts vid vissa åldrar för att kontrollera att de hör hemma i rätt kategori. Mätningen görs av godkända mätfunktionärer tillsammans med en veterinär.

En ponny som aldrig har startat måste först klara ett kvallopp, alltså ett kvalificeringslopp. Där ska den visa att den kan trava tillräckligt fort och säkert. Tiden anges som kilometertid: den genomsnittliga tid det tar för ponnyn att trava 1 000 meter. Enligt SPTF är den övre gränsen 3.50,0 (tre minuter och 50 sekunder) för kategori A och 2.55,0 för kategori B.

Samma sätt att mäta tider används i stora travet. 

Var körs ponnytrav?

Ponnytrav körs på de flesta större travbanorna i Sverige, ofta som egna lopp under vanliga tävlingsdagar. Två mindre banor, Östanåkra och Tomelilla, är enbart ponnytravbanor. Säsongen pågår hela året, och licensierade förare får tävla på vilken bana de vill.

Ponnytravet har också egna mästerskap. Flera av dem är uppbyggda efter samma modell som stora travets klassiker, med lopp för ponnyer i en viss ålder. Ett exempel är Svenskt Ponnytravkriterium för treåriga ponnyer, som motsvarar Svenskt Travkriterium för travhästar.

Från ponny till travhäst

För många är ponnytravet en väg in i sporten på längre sikt. Flera av Sveriges välkända kuskar har berättat att de började med ponnyer som barn.

Nästa steg efter ponnytravet kan vara:

• B-licens – en licens för amatörtränare som vill träna och tävla med egna travhästar
• Kör- eller montélicens i stora travet
• Arbete i travstall – till exempel som hästskötare eller genom en naturbruksgymnasieutbildning med hästinriktning

Det finns också många som aldrig tävlar, men som går kvar i travskolan för att umgås med hästar och kompisar.

Att kombinera stall, skola och fritid

Ponnytrav är en sport där hela familjen ofta blir engagerad. SPTF beskriver den uttryckligen som en familjesport, eftersom föräldrar och syskon ofta följer med till både träning och tävling.

Det innebär också en hel del tid. En ponny behöver skötas varje dag, och tävlingar kan betyda långa resor till andra banor på helgerna.

För att vardagen ska gå ihop brukar det hjälpa att planera veckan i förväg:

• Lägg in stalltider i ett fast schema, så att alla vet vilka dagar som gäller för träning och skötsel.
• Planera skolarbetet före stallkvällarna. Många familjer löser det med en fast rutin för Läxläsning direkt efter skolan, så att kvällarna i stallet inte krockar med läxor och prov.
• Använd resorna smart. Långa bilresor till tävlingar kan vara ett tillfälle för glosförhör eller läsning.
• Dela på ansvaret. Hos många ponnytravklubbar hjälps familjer åt med transporter och skötsel.

Sporten kan dessutom träna förmågor som är användbara i skolan, till exempel ansvarstagande, planering och att läsa på regler inför ett prov. Teoriprovet i licenskursen är för många barn deras första ”riktiga” prov utanför skolan.

Kostnader att räkna med

Vad ponnytrav kostar varierar mycket beroende på om man går i travskola, hyr eller lånar en ponny eller äger en egen. Här är en översikt över vanliga kostnadsposter:

Travskolan är ofta det billigaste sättet att börja, eftersom skolans ponnyer och utrustning ingår i kursen. Priser och kursutbud hittar du hos respektive travskola.

Att tänka på för föräldrar

• Säkerhet först. Hjälm och skyddsväst är standard i travskolor och på tävlingar.
• Börja i liten skala. En knattekurs eller prova-på-dag visar snabbt om intresset håller.
• Prata med travskolan om vilken kursnivå som passar barnets ålder och erfarenhet.
• Håll isär sport och spel. Ponnytrav är en idrott för barn och unga. Spel på trav och galopp är något helt annat och har en åldersgräns på 18 år i Sverige.

Sammanfattning

Ponnytrav och travskolor gör travsporten tillgänglig för barn redan från förskoleåldern. Genom stegvisa kurser, tydliga åldersgränser och en licens som bygger på både praktik och teori kan unga lära sig hantera hästar på ett tryggt sätt.

För den som vill fortsätta finns en tydlig väg vidare till stora travet. För andra är det helt enkelt en rolig fritidsaktivitet med hästar, kompisar och familj.